blogga, bloggare, bloggast

Jag tycker att man kan få vara väldigt kreativ med språket. Om man vet hur man använder språket egentligen- Vet du att liksom faktiskt stavas med k så är det okej att i rätt text och forum använda stavningen lixom. Också kan ju stavas oxå men det är inte rätt.

Det är också (oxå) kreativt att hitta på egna verb t.ex. så är ordet Googla ett väldigt fint verb som går att böja och är fullt användbart i svenskan. Eller att man ska msn:a någon.

Nyligen när jag msn:ade fick jag se ett nytt fantastiskt verb nämligen att man ska hitta.sea en adress. Det gäller att grundnamnet fungerar för att skapa ett verb av det t.ex. så klingar inte att man ska eniroa något likabra.

Kanske därför det gick bättre för Google än Altavista, för det är inte lika roligt att säga att man ska Altavista något som att man ska Googla det.

Alla har en, även du - Känsla för nyskapande

Kräksjuka

Bubblar min mage för att jag har blivit smittad av Mr. Kräksjukas maginfluensa eller kan det bero på kycklingburgaren inköpt på MäcDoh som var kallare än den nysmälta isen från Nordpolen och äldre än Mormors hörapparat? Service, kvalité och renlighet. Nej.

Troligtvis var min kycklingburgare så gammal att möjligheten finns att det var jag själv som gjorde den innan jag sa upp mig. That's old.

Inbillar jag fram mitt illamående för att Kräkmonstret brevid mig har varit sjuk några dagar?

Att kräkas i nykterhet är plågsammare än att kämpa för att hålla ögonen öppna under en tre timmar lång tråkföreläsning.

Vid kräkning i nykterhet gråter jag konstant och tårar, snor o kräk möts i en orgie av äckelheter. Då eskalerar det hela ut i en väldig depression där det är mer synd om mig än alla barn i Afrika tillsammans.

Jag kan inte sluta tänka på kräk eftersom jag är helt säker på att jag kommer vakna med paniken och den kräkkittlandekänslan i hakan som varnar om att den äckliga kalla likstela kycklingburgaren är på väg upp igen.

Alla har en, även du - fobi för kräk.