as we speak blir jag uppläxad av en mycket bitter dam som inte uppskattar min förkylnins. Vid varje snörvling, hostning eller harkling jag ger i från mig, som är väääldigt få till antalet, tittar hon upp från sin tidning och tittar mycket argt på mig, en lång mycket arg blick som hon inte släpper på första taget. Jag vill snyta mig i något och lägga på hennes tidning. Jag vill men jag kan inte. Hon ser så sträng ut, små bittra insjukna ögon och mungipor som hänger långt ner längst halsen.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar