mörkrädd

Polishelikoptrar och polisbilar cirkulerar i området och jag sitter bajsnödigt rädd i soffan och ångrar att jag igår sa "nämen det är klart att du och Sixten kan åka redan på torsdag, det ska bli skönt att vara ensam hemma" det är inte skönt att vara ensam hemma. Tydligen ska det ha skett ett grovt rån mot en butik flera gator bort. Jag skriver inte ut några områden eller gatunamn eftersom senast jag gjorde det fick jag massa rån-stalkers till bloggen.

På fullaste allvar har jag suttit i 1,5 h i soffan stirrandes mot uteplatsen helt övertygad om att rånaren kommer vilja söka skydd i just vår lägenhet, eller jag stirrar inte på uteplatsen för persiennerna är självklart nerdragna men jag stirrar med min inbillade laserblick. Alldeles efter jag fick reda på att något var på gång kom jag på att ytterdörren inte var låst. I något som liknade ett ryckigt krampanfall tog jag mig bort till ytterdörren och låste. I ca 30 minuter har jag behövt uppsöka toaletten med det är en omöjlighet. Toaletten syns från köksfönstret och gardinerna är inte fördragna där. Mattias älskar du mig trots att jag kanske måste kissa i soffan?