förresten!!

Jag glömde skriva. Vi tog passfoto igår. Jag skulle vara smart och skjuta fram hakan för att undvika dubbelhaka på bilden, det var ju smart uträknat. Istället ser det ut som om jag äcklas brutalt av något och han världens största hakparti. Well hello, den bilden ska jag bara ha i 10 år till. Skoj.

Snubben i båset frågade hur lång jag var och jag hade precis mätt mig 3 minuter tidigare och svarar 162 cm. Då tittar han kritiskt på mig, granskar mig med blicken och fnyser till att jag ska mäta mig utan skor. Jag förklarade då att jag räknat bort 1 cm för skorna eftersom sulan är så platt att jag praktiskttaget är barfota och säger att han gärna får skriva 161 cm om han vill dra av ytterligare en cm för skorna. Han skrattar till på ett väldigt överlägset sätt och säger att vi kan skriva 162 cm om jag vill det sen tog han fotot på mig.

Kanske är min min (haha skoj) inte en äcklad min utan en förvirrad sådan. Vaddå "vi kan skriva 162 cm om du vill". För min del får han gärna skriva 146 cm i passet så kan jag skämtsamt säga att jag ätit växt-soppa till alla frågande passkontrollanter. Eller skriva 186 cm så kan jag påstå att jag krymper med åren.

Min barnmorska mätte mig inte mindre än 3 ggr då även hon vägrade tro på att jag är 162 cm. Är hela jag en synvilla? Om man vilar blicken mitt på mig och slappnade av i ögonen samtidigt som man rör sig sakta bort från mig, ser jag då kortare ut än en meter och sextiotvå centimeter? Sen får man facit och säger: nä men ta mig tusan, hon var ju mycket längre än vad jag trodde. Jag hade gissat på precis över en meter.