ensam

Nu har fönsterbytarna gått och jag sitter med en kopp kaffe. Ja se på tusan, jag har börjat dricka kaffe. Gott är det också. Det hände något efter förlossningen, jag blev helt plötsligt kaffesugen en kväll "oh oh, du förvandlas till en lattemamma" sa Mr. Kanske är det så att min kropp är medveten om pigghetseffekten kaffet besitter och vill komma åt det bruna guldet för att mina stackars ögon ska hålla sig vakna.

Kanske är det på grund av allt kaffe jag kan svara "nä då, det är inte alls jobbigt att ha en liten bebis. Trött? Nä, inte alls det går bra nästan jämt. Jag sover så bra så. Vaken på nätterna? Jaa, lite är vi väll men det går så bra så inga problem här inte. Jag kan vara vaken i en vecka, inga problem." och efter det långa läskigt överpigga svaret somnar jag av utmattning stående vid diskbänken med huvudet vilande på en gammal urdrucken kaffekopp.