Det har varit ett jävla slit det där med amningen men det har varit värt det. På natten är det aldrig några problem, det är min favoritamning och både jag och Sixten är lugna, effektiva och somnar om på ett kick. Vid 15-16 tiden är den krångligaste amningen, då blir det mycket tårar och krängande fram och tillbaka, vissa säger att bröstmjölken är tunnare då och det kommer inte lika mycket. Därför fördrar jag att byta ut det mot ersättning.
Förra veckan fick jag för mig att vi skulle sluta med ersättning helt och jag gick in för det helhjärtat men så kom febern och störde och jag fick lite sömn men jag gav mig inte med amningen. Tills jag kom hem i lördags efter att ha varit i affären i 10 min och Mr gav Sixten ersättning. Jag fick ett psykbryt och skällde ut honom för att han förstört min helamning. Efter min attack mot en helt oförstående Mr klister så insåg jag att det var en helt bisarr reaktion från min sida och till min och Sixtens stora glädje återgick jag till att ge ersättning vid behov.

Inga kommentarer:
Skicka en kommentar