Lillblixten har för första gången skojat till det här med sovtider och jag väntar med spänning för att se hur natten (ur)artar. Han har nu sovit sedan 16.00 and still going strong. Jag funderar på att väcka honom nu men har redan fått erfara att han har lika dåligt humör som sin mor när han blir väckt. Så jag tror jag väntar tills han vaknar av sig själv och sen anpassar jag helt enkelt min nattsömn efter hans schema. Det är med en viss nyfikenhet jag ser framemot natten men önskar innerligt att detta bara är ett lustigt och tillfälligt påhitt och att vi snart återgår till våra tidigare sovvanor.
Kanske om jag går in och sakta drar täcket av honom och gör tysta men irriterande ljud och duckar om han tittar på mig så kanske, kanske, kanske han tror att han vaknar av sig själv och skippar hela sitt jag-har-lika-förjävligt-humör-när-något-pucko-tror-sig-ha-rätt-att-väcka-mig-precis-som-min-mamma-utbrott.
Väck inte den björn som sover...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar